Paus i Finalen i Gladiatorerna. Riktigt duktiga finalister måste jag säga, grymt hårda! Kanske nått man skulle satsa på? Ja att bli gladiator alltså, hehe.

I övrigt så slog ju Leksand (självklart håller jag på Dalmasarna) ut Djurgården ur Elitserien idag. Härligt och än lever hoppet för alla Leksingar att gå upp till högsta serien i år.

Jag har även fortsatt med marknadsföringen av projektet idag och jag antar att Jonsson har jobbat på ordentligt!

Nu fortsätter programmet, få se vem som kan ta mest stryk och vinna en kvarts miljon, tycker den kunde ta och skänka lite till vår insamling i sånna fall!?

Bara minuter innan jag anländer hem till Uppsala. Utanför tågets fönster har skogen blivit utbytt mot Uppsalaslättens vidder. Ska bli skönt att vara hemma och ladda inför Portugal, dessutom är det ju dags för tävling. Det var 7 månader sedan sist, herre guuud över ett halvår.

Ikväll ska det tränas och slappa framför TVn med familjen. I övrigt har jag en hel del plugg och sen JonssonBokefors-Challenge såklart!

Ja det här är alltså mitt första blogginlägg, men ”bättre sent än aldrig” som man brukar säga.

Jag har precis gjort en presentation om vårt projektarbete som jag snart ska skicka iväg till några olika affärer jag varit i kontakt med angående sponsring. Som Jesper nämnt så jobbar vi på att bli sponsrade med diverse utrustning till resan. Så nu är det bara att hålla tummarna!

I övrigt så har jag, precis som Jesper, kört ett cykelpass idag. Jag körde lite varierade intervaller samt lite extra lång uppvärmning för att få lite ”cykelmängd”. Det känns som att man behöver börja öka antalet kilometer på sadeln en aning, det är inte alltför långt kvar tills vi ska cykla drygt 15mil om dagen…

Nu har jag absolut inga fler idéer om vad ska skriva, så det får räcka såhär för denna gång. Jag tycker själv att det var en godkänd debut.

Ha det bäst! //Daniel

Mot Toppen – Mot Cancern

Planeringen inför resan fortsätter. Båda börjar komma i allt bättre fysiskt slag och snart sätter långpassen på cykel igång. Den mentala och fysiska styrkan ser jag inte som något hinder alls.

Det mest skrämmande nu känns som att klara av en punka eller kedjekollaps.... Vi är inte de händigaste killarna. Men vi ska nog lära oss det också.

Om snart två månader ger vi oss iväg. Fram tills dess hoppas vi kunna samla in än mer än de 6450kr vi har hittills. Bloggen kommer dagligen bli uppdaterad med information om projektet och vårt dagliga liv. Under resan kommer vi även "live" uppdatera er så mycket vi kan med bilder, text och framförallt, videoklipp.

Följ vår resa mot cancern, ju fler som stödjer oss ju närmare våra mål kommer vi!

Mot toppen - Mot cancern

Jonsson är tillbaka till internatet och jag ha en pluggfri kväll, kan det bli bättre?

Efter dagens skolarbete så var det dags för intervaller i Edsbergsparken här i Sollentuna. I det härliga vädret var det shorts som gällde för hela det stora grabbgänget som körde ihop och hetsade varandra lite sådär lagom. Fartlek ute på Edsbergs Slotts gräsmattor där vi drog varsin intervall, Ola (våran tränare) försökte få oss att hålla nere farten men eftersom det hela tiden var en ny person uppe och drog (som ville visa vad han gick för) så höll vi ett högt tempo. Sedan fortsatte passet med 10st backar, tufft men kul träning. Avslutningsvis blev det som brukligt en rejäl styrka och stretch nere i vårat gym. Tycker passet gick rätt bra, är långt ifrån en god löparform men det tar sig. Dessutom spelar det ju ingen större roll, det är ju cykling som gäller, vi måste försöka komma igång med långpassen snart!

Imorgon kommer Riksidrottsförbundet hit för att ta sig en titt på löpargymnasiet, eftersom jag är en av elevrepresentanterna så ska jag bli intervjuad på morgonen om vad jag tycker om verksamheten. Får se om jag avslöjar imorgon vad jag tog upp, kanske blev det någon kritik.....!?

Sedan ska vi även ha "invigning" av vår nya löpandslokal samt RIG-råd (möte med skolans och kommunens ansvariga) och Löparråd (möte med vår rektor, en av tränarna samt elevrepresentanter). Fullspäckat schema alltså, dessutom ska man ju hinna med att träna och gå i skolan också.

Daniel har medans han varit hemma slitit hårt med att ringa runt till potentiella sponsorer. Inget är spikat än men vissa av dem kan förhoppningsvis bli aktuella.

Ikväll ska vi sätta oss gemensamt och gå igenom lite arbete, en hel del mail ska skickas åt alla möjliga håll och vi bör även skriva i loggboken. Uppdaterar er senare vad vi har lyckats få till!

(Bilderna är från Portugallägret förra året)

Har rast efter lektionen i affärsjuridik. Vi håller på med köplagen och avtalslagen, det gäller att hänga med om en vecka är det prov. Snart dags för Litteratur arbete i Engelska B.

Daniel åkte hem igår, han skulle shoppa solbrillor och sen vara hemma idag och hämta tidningen (Mitt i Nacka) med reportaget om oss!

Idag ska jag efter den korta skoldagen träna backe. Det bli även en del plugg ikväll och arbete med projektet! Vi håller på att göra broschyrer/små flygblad som vi ska lämna ut i postlådor i närområdet hemma.

Mer info utlovas ikväll, tjao!

Dags för en ny härlig vecka med projektarbete framför sig!

Det är måndag, alltså heldag i skolan 8:20-16:00 och därefter träning. Ska försöka städa rummet ikväll också och jobba lite med projektet.

Jag, Daniel, Joel och Sofia sitter nere i Edsbergsparken och solar nu på lunchrasten, härligt!

Hoppas ni får en bra vecka, det ska iallafall vi ha! Hörs!

Sitter på Gränby Centrum, Uppsalas största shoppingcentrum och väntar på morsan som håller på att prova lite kläder. Köpt sommarkläder inför Portugal och känner mig riktigt nöjd. Har börjat gilla vår och sommar allt mer. Man mår så mkt bättre, känner sig piggare och träningen flyter bättre!

Höst och vinter har ju sitt med grisiga långpass i leran, långintervaller ensam i ett dåligt upplyst elljusspår och fina skid eller skridskodagar i gnistrande vinterlandskap.....

Men vardagen är ju bara jobbig...

Nu är hon klar så vi ska åka hem, ska uppdatera er mer ikväll, hörs!

Våren är definitivt här för att stanna och solen skiner medan jag sitter på tåget hem från Sollentuna. Blir skönt att slappa ett (litet) tag innan jag åker tillbaka imorrn kväll. Har mycket som ska göras i helgen. En engelska uppsats ska skrivas och affärsjuridik ska läsas. Samtidigt har vi massa på g med projektet. Men först ska jag träffa pappa på stan, vi ska kolla på en ny cykel!!!!!

Alltså den cykel som om ett par månader ska trampa iväg västerut. Ska bli min 18års present, en schysst träningscykel som går att köra både i standdmiljö men framförallt långcyklingar!
Tänkte även försöka shoppa lite idag. Om 1,5v bär det av på träningsläger till Portugal och jag behöver nya sommarkläder!

Med projektet flyter det på, insamlingen går stadigt framåt men vi hoppas på mer, glöm inte att vi lovat att göra ännu en utmaning om ni ser till att vi når 10 000kr, några tusen fattas dit men med er hjälp ska vi lyckas.
Vi har haft vidare kontakt med vår grafiska designer och affischerna är snart klara, kul och riktigt snygga blir dom! I övrigt kämpar vi på med företag och media, som sagt mkt på g i helgen och imorrn kväll ska jag berätta om vad som hänt, förhoppningsvis har vi fått mkt gjort och mer pengar har kommit in!

Ha en skön lördag!

Det fina vädret fortsätter och riktigt skönt med fredag. Daniel körde en distans i shorts i förmiddags. Själv har jag varit förkyld i veckan men känner mig betydligt fräschare så kan kanske jogga lite imorgon.

I helgen ska det vara landslagsläger på löp så det kommer vara mycket folk som bor i våra rum. Jag slapp dock lämna ifrån mig mitt och ska stanna kvar ikväll!

Vi hörs!

Helt fantastiskt väder ju! Otroligt varmt och skönt.
Detta betyder ju, förutom att man kan lägga sig ute och sola att den sista snön försvinner och vägarna sopas så att man kan sticka ut och börja cykelträna ordentligt, nu ska mil efter mil forseras!

För övrigt har vi nu fått de nya affischerna, snart ska de nog kunna gå ut i tryck. Vi har också haft vidare kontakt med media, vi hörs!

Vi vänder oss ju inte bara till privatpersoner i vår insamling. En viktig del i projektet är att få företag att sponsra oss med utrustning till resan och/eller ge ett bidrag till Cancerfonden.

Än så länge har vi främst hört av oss till privatpersoner men ju mer tiden går ju större blir också företagens roll.

Vi har varit i kontakt med flera företag angående sponsring, hittills främst de som kan vara aktuella att skänka utrustning till oss. Daniel har jobbat hårt med att ringa runt till olika cykelaffärer varav vi har haft närmare kontakt med ett par. Jag har haft kontakt med ett tryckeri som dock tyvärr inte var intresserade av att ge oss ett bidrag (synd för deras del) och jag spinner nu vidare på den tråden och letar efter andra alternativ i den branschen.

Vi har även fått klartecken från ett företag som tänker gå in med en större summa pengar som bidrag till utrustning, mer info om detta kommer när vi är klara med formaliteterna. Idag var vi ju även på kartbutiken och kollade intresset att från deras sida sponsra oss med tre olika kartor som är mycket viktiga för att vi ska kunna lyckas med projektet, vi fick en positiv första kontakt och väntar nu på vidare besked.

Så nu vill jag bara säga, alla ni företagare som läser detta, skulle ni vara intresserade av att stödja oss i vår kamp mot cancern och toppen i Norge? Ta då chansen och hör då av er. Vi kan erbjuda er marknadsföring ni inte vill missa!

Vi sitter på tåget påväg tillbaka till skolan för Lunch. Mötet med Cancerfonden var väldigt givande och härligt att diskutera framtiden med våran trevliga kontaktperson Ann-Kathrine.
Vi gick där ifrån med väldigt positiva tankar, framöver ska vi jobba ännu hårdare!

Vi sitter på pendeln på väg in till Östermalm. Vi ska ha möte med vår kontaktperson på Cancerfonden för att diskutera vidare arbete. Hoppas och tror på ett givande möte!

Sedan ska vi också göra en sak till. Efter mötet ska vi vidare till "Kartbutiken" en mkt bra affär för kartor av alla dess slag där vi har tittat ut tre olika som vi kommer att behöva inför reseplaneringen. Vårat mål är att få Kartbutiken att sponsra oss med dessa, så håll nu tummarna så får vi se hur det utvecklas!

Första dagen på veckan är alltid lite seg. Det klassiska måndagströttheten sätter in även för oss på Löpargymnasiet.

Just nu sitter jag och Daniel och pratar projekt och förbereder oss inför morgondagen då vi har mycket på gång.

Vi/ni har nu samlat in över 5000kr till Cancerfonden, tack allesammas!
Vi fortsätter nu arbetet för att nå minst 25 000!

Tiden räcker inte till mer nu men jag lovar att skriva betydligt mer imorgon, Gonatt!

Mot Toppen - Mot Cancern

Dags att ge sig av tillbaka till löp. Måste säga att jag är minst sagt resvan, man blir snabbt det som pendlade på både gott och ont.

Imorse körde jag ett längre distanspass med klubben, ja okej jag erkänner. Vi hamnade mitt i skogen, kom fram på ett kalhygge följde skogsmaskinernas leriga spår och efter att ha tagit oss över en leråker vägde dojorna i runda slängar 15kg.
Ett helt vanligt distanspass för mig alltså men Johan och Anton var nog lite chockade.
Jaja tidsgränsen höll jag iallafall och efter passet drog familjen upp till Dalarna för att överraska mormor. Hon fyller 70 år och blev minst sagt överraskad men glad när vi stod utanför dörrposten. Så nu är vägen till löp lång men tillsist ska jag väll komma fram iallafall!

Hoppas ni också ligger i soffan, framför världscupavslutningen i skidor från Falun!? Det gör i alla fall jag.

Har vilodag från träningen och ägnar dagen åt att hämta kraft och plugga.

Hoppas alla njuter!

Cancer

Cancer uppstår genom att den perfekta balansen i celldelningen rubbas. En cancercell delar sig ohämmat, vilket leder till att en klump bildas, som kallas en tumör.

Celldelning sker konstant i vår kropp. En frisk cell blir gammal och dör, och ersätts då med en ny, identisk cell. Denna process är mycket noggrann och avancerad, och kontrolleras av de gener som finns i cellen. Av de totalt cirka 20 00 generna som finns i cellen är det några av dem som har till uppgift att signalera till cellen när den ska dela sig. Det finns såklart också gener som signalerar att celldelningen ska sluta. Det är t.ex. genom denna process som våra sår läker.

Cancer innebär som sagt att celldelningen rubbas. När en frisk cell börjar uppföra sig fel, och inte längre får signaler om att stoppa celldelningen, börjar cancerceller att bildas. Dessa fortsätter okontrollerat att dela sig och har en oförmåga att dö.Det bilas till slut en så stor klump av celler att man kan se eller känna den.

Om man blivit diagnostiserad att ha cancer, betyder det att man har en så kallad elakartat tumör. Denna kan, till skillnad från den godartade tumören, växa igenom andra vävnader och till slut komma i kontakt med små blodkärl och lymfkärl. Celler från den elakartade tumören kan dessutom lossna och följa med blodet till andra delar av kroppen. Där kan det sedan bildas nya tumörer.

Vi har cirka 200 olika celltyper i kroppen, och cancer kan utvecklas i nästan alla av dem. Vilken typ av cancersjukdom man har beror på från vilken celltyp som tumören kommit.

Cancer i Sverige

·         Prostatacancer, bröstcancer och hudcancer de vanligaste cancersjukdomarna

·         Totalt diagnosticerades 54 611 fall år 2009

·         År 2008 dog 21 751 personer av cancersjukdom

·         För män är det 31,9 % sannolikhet att utveckla cancer före 75 år ålder, medan det hos kvinnor är 27,5 %.

Cancerfonden

Mycket kortfattat kan man säga att Cancerfonden arbetar för att fler ska överleva, och färre ska drabbas av cancer. För att uppnå detta arbetar de med att finansiera forskningsprojekt, verkar för en bättre cancervård i Sverige, sprider kunskap om cancer, driver olika kampanjer och aktiviteter samt jobbar för att samla in så mycket pengar som möjligt.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. På det området är Cancerfondens uppgifter att stödja, organisera och samordna forskningen. Varje år finansieras cirka 400 forskningsprojekt och år 2011 avsattes nästan 393 miljoner kronor till cancerforskning.

Cancerfonden samlade år 2011 in 443 miljoner kronor, där intäkter från testamenten stod för den största delen (44 %).

Cancerfonden arbetar hårt för frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. De jobbar för att få igenom förbättringar, genom att påverka beslutsfattarna i samhället. Det här är ett svårt arbete som tar tid, där Cancerfonden spelar en mycket stor roll för de förbättringar som görs.

Cancerfonden grundades 1951, på initiativ av Morri Nidén och Ebba Andersson. Dessa två hade en sak gemensamt, de hade både drabbats av cancer och blivit botade.

Såhär används organisationens intäkter:

Forskningsfinansiering samt opinionsbildning och kunskapsspridning (82,4%)

Insamlings- och administrationskostnader (17,6%)

(Diagrammet redovisar de senaste siffrorna från Svensk insamlingskontroll, år 2010.)

Jahapp då var det helg igen. Riktigt skönt faktiskt då det har varit en hektisk dag.

Gick upp tidigt för att köra ett kvalitetspass, tung o stel kropp förövrigt. Sen hade jag möte med Ola, min tränare på Löp innan det var dags för plugg. Efter lektionerna med bland annat en redovisning i geografi cyklade jag tillbaka till löp och packade samt städade undan på mitt rum.

Det ska nämligen vara läger för 96or 97or i helgen och då måste vi lämna våra rum, lite tveksamt att vi ska behöva göra det utan ersättning men men.... nu sitter jag på ett knökfullt upptåg påväg till min vackra hemstad.

Daniel har skrivit ihop en hel del info om Cancerfonden som kommer ut på bloggen senare idag. Ha nu en bra fredagskväll, det ska iallafall vi på Jonsson Bokefors - Challenge ha!

Torsdag kväll är uppesittarkvällen på löp. Fast just denna gång blir det inte så sent eftersom det är intervaller tidigt imorgon bitti. Jag och Daniel har satt oss på hans rum för att jobba lite med projektet. Vi bor vägg i vägg jag och Jonsson, ett lagom avstånd på sådär 2meter……

Jag och Daniel träffades för första gången på sommarlägret 2010 innan skolstarten på löpargymnasiet på hösten. Alla de andra killarna kände jag mer eller mindre från tidigare tävlingar men Jonsson var ett nytt ansikte då han just kommit tillbaka efter skadan. Vi fick snabbt en god kontakt och har blivit väldigt tighta under de 1,5 år vi bott ihop. Vi är ganska lika jag och Daniel. Både värderingsmässigt och intressemässigt. Vi slipper också bråka på det politiska planet vilket ju är skönt eftersom båda gärna vill få just sin röst hörd. Daniel brukar säga det att han tänker precis som jag, skillnaden är bara att han håller tyst i olämpliga situationer medans jag häver ur mig saker. Jag kan tyvärr bara hålla med….

Jag och Daniel kan samarbeta väldigt bra. Just därför vi är så övertygade om att vi också ska lyckas med projektet. En riktig pers fick vi uppleva i höstas.

Vi bestämde oss en kväll för att springa lite mörkerlöpning i törnskogen i norra Sollentuna. Så vi drog på oss pannlamporna och stack ut i den fullständigt kolsvarta och leriga skogen. Knappt hade vi kommit in bland träden förrän Daniels pannlampa plötsligt slutade fungera. Jaha, då får vi klara oss på en då. Vi fortsatte allt djupare in i skogen. Jag (som hade sprungit i törnskogen många gånger och hittade bra) trodde som vanligt att jag hade stenkoll, men det var plötsligt en liten skillnad….. det var mörkt!!! Vi sprang allt längre bort och när vi plötsligt kom fram till en väg hade inte en jäkla aning om vart vi var någonstans. Jomen hitåt sa jag till Jonsson, jag är helt säker! Vi testade en väg till men sprang bara mer vilse. Nu tar vi upp kartan, sa Jonsson. Vi tittade men kunde inte fatta var vi var någonstans, det är en motorväg där borta, varför finns inte den på kartan, eller tittar vi på fel ställe?

Vi testade en ny väg och trodde att vi kunde snedda mot rätt riktning om vi lämnade stigen. In bland snåren. Först löpandes, sen joggandes, tillsist gående. Vi blev stilla och jag släckte pannlampan. Vi stod mitt i urskogen omfamnades av ett stort tjockt becksvart mörker och hade ingen aning om var vi var någonstans. Vi tittade på varandra. Båda lika glada att den andre fanns där vid ens sida. Vi kan såhär i efterhand erkänna att vi var lite smårädda där ute, och hade man varit själv hade man ju varit vettskrämd. Jonsson tog nu befälet, vi kan inte testa något mer sa han, vi måste tillbaka till motorvägen, det är vår enda chans. Tysta vandrade vi genom skogen mot det lilla ljudet från förbipasserande bilar. Vi kom tillbaka men var fortfarande på ruta ett, efter att blivit än mer förundrade, är det fel på kartan eller oss? sprang vi i riktning mot Täby längs vägen och hoppades på att stöta på något hus. Trötta och hungriga och frusna efter att varit ute i 2h kom vi så till några hus. Ska vi gå in och fråga efter vägen? Vi testade en sista sak, att gå upp på en kulle ovanför husen för att kolla om man såg något. Hittade vi inget skulle vi ringa på dörren. Man trodde knappt sina ögon när man kom upp på kullen och lååångt bort i fjärran såg Väsjöbacken och Victoria Tower i Kista. Nu hade vi riktingen hem och 30 min senare anlände vi utmattade till löp, man kan ju säga att de andra hade börjat undrat vad fasen som hänt med oss.

Visst var det lite jobbigt just då men såhär i efterhand känns det som en nyttig erfarenhet. Vi började aldrig tjafsa, båda fick använda sig av sina styrkor och tillsammans löste det sig, självklart kommer det lösa sig i sommar också när JonssonBokefors – Challenge ska avklaras!

Ps. det var fel på kartan, den var så gammal att den nya motorvägen till Norrtälje fattades…

(Snygg bild va!? :-p den är i alla fall från julmiddagen för några månader sedan)

Det är mantrat för våran resa, med eran hjälp kommer vi att lyckas!

Idag har jag och Daniel projektkväll, alltså extra mycket arbete med JonssonBokefors-Challenge!

Själv har jag precis kört en 18km lång distans medans Jonsson körde fartlek, det Daniel skrev i beskrivning "Jesper verkar alltid ta de längsta o krångligaste vägarna" stämde allt för väl in idag....

En längre uppdatering utlovas ikväll!

Men med erat stöd kommer vi nå våra mål!

Skänk ett bidrag till Cancerfonden och var med att övervinna cancern!

Sitter på bussen påväg in till gamla stan och skidorna. Jag och Daniel har precis haft en intervju med den trevliga reportern från "Mitt i Nacka". Vid Hellas gårdens elljusspår. Vi fick berätta om alla våra tankar kring projektet. Kul att media bryr sig, nu hoppas vi på tidningar i Uppsala och Sollentuna också. Daniel stannar hemma ikväll, han ska gå på en mässa om sommarjobb, som om inte projektet var nog!?

Snart dags att gå av, mer info och nyheter kommer ikväll!

Tjabba!

Insamlingen rullar i stadig takt på och jag sitter på rast i Rudbecksskolans barack och vårvärmen fyller rummet :D Jag har en lektion i Svenska C och skriver ett personporträtt.






Idag är en riktig höjdardag. Efter skolan är slut ska jag och Daniel direkt till Nacka för intervjun med "Mitt i Nackas" reporter. Sen blir det in till gamla stan för att kolla på världscupavslutningen i skidor, det är slottsprintern och självklart kommer Emil Jönsson ta hem segern i år igen(!?)

Vi har suttit med projektet i ett par timmar nu och ska snart ta ett break och käka lite.

Senaste uppdateringarna. Passet med den tuffa långbacken jag pratade om gick bra för min del, börjar äntligen komma igång allt mer och kroppen svarar bra. Alltid kul att köra i ett stort gäng som idag också.

På projektfronten har vi ikväll mailat med vår grafiska designer med våra synpunkter på hennes första utkast till affischer. Vi har även marknadsfört oss mer på facebook men framför allt…..

Vi har fått ett första media genomslag!

Imorgon ska vi åka till Hellasgården i Nacka för att bli intervjuade av en reporter på ”Mitt i Nacka” som ska göra ett reportage om oss, spännande!

Ps. lägger till en bild från när Jonsson vann Lidingöloppet, visst är han gullig!? Lika gullig som överlägsen….

Gonatt!

Har rast under lektionen affärsjuridik så passar på att uppdatera er lite....


Idag har vi en kort skoldag, alltså ännu mer tid för projektet! Igår hörde vi av oss till vår kontakt på Cancerfonden för att diskutera några frågor och hoppas på ett möte nästa vecka.

Efter träningspasset i eftermiddag blir det fortsatt jobb med marknadsföringen. I skrivande stund har vi samlat in 2100kr. Vi är Glada över början och räcker ett stort tack till ni som skänkt en gåva!

Nu ska jag fortsätta gräva ner mig i affärsjuridiska tvister, hörs!

Jag och Daniel har begett oss till Rubecksskolan för dagens första lektion. Rudbecksskolan är Stockholms näst största gymnasium med 2000 elever och 200 anställda. Här läser jag inriktningen Samjuridik medans Daniel går Naturnatur.

Vi satt uppe länge igår för att bli klara med blogg och Fb-sida så vi är lite trötta. Men nu är projektet officiellt och vi kan sätta igång det intensiva arbetet i 13 veckor framöver.

Följ oss på våran resa och se om vi når vårt mål!

Jesper Alexander Bokefors, är en kille från Uppsala som verkligen är ”one of a kind”. Han har en målmedvetenhet utan dess like och är dessutom en riktig tävlingsmänniska. Han är beredd att göra vad helst för att nå sina mål, och ger aldrig upp. I löparkretsar är han nog mest känd för sina brutala spurter som ofta knäcker allt motstånd. På meritlistan har han hela sju SM-medaljer att skryta med, varav två är av valören guld.

Jesper har bott i Uppsala i hela sitt liv, men bor där nu endast på deltid eftersom han valde att börja på Löpargymnasiet hösten 2010, där han tillsammans med mig och ett trettiotal andra elitlöpare bor på ett internatboende. Han har aldrig sysslat med någon annan sport än friidrott, men har ett mycket brett idrottsintresse. Han har växt upp i en mycket aktiv familj som älskar all typ av idrott och friluftsliv.

Jesper började med friidrott för 10 år sedan, men specialiserade sig på löpning först för 4 år sedan, då hans riktiga elitsatsning började. Efter ett antal bra prestationer, som medalj på Svealandsmästerskapen, kom det stora genombrottet sommaren 2010, då han chockade alla med att vinna USM på 800m efter en makalös spurt. Efter det har han fortsatt att tillhöra den absoluta Sverigeeliten för sin ålder, och tog 2011 både silver och brons på JSM utomhus.

Med en pappa som är polis, och en mamma som är åklagare, är det inte konstigt att Jesper är oerhört samhällsintresserad. Redan på lågstadiet var historia och geografi hans favoritämnen, och drömyrket var polis. Nu på gymnasiet studerar Jesper samhällsvetenskapliga programmet och jag skulle vilja säga att han är en riktig samhällsexpert. Innan han började på Löpargymnasiet gick han på Tiundaskolan i Uppsala, där han alltid strävade efter att vara bäst i klassen, vilket resulterade i höjdarbetyg.

På internatboendet har Jesper även visat sig vara en riktig charmör och lite av en tjejtjusare. I februari blev han tillsammans med Sofia, och hon var inte den första som föll för Jespers charm…

Jesper är mycket stark och uthållig, men är framför allt extremt bra på att tåla mjölksyra, vilket inte är någon dålig egenskap att ha som medeldistanslöpare. Hans mjölksyratålighet hoppas jag dock att han inte ska få så mycket användning för på vår resa, men hans enorma uthållighet kommer garanterat vara till stor nytta. Likaså hans mentala styrka, att aldrig ge upp och ta ut sig till max.

Nog med lovord, det finns såklart även hos Jesper egenskaper som inte är att skryta med.

Är det någonting jag är orolig för inför resan, så är det Jespers förmåga att alltid komma vilse och alltid lyckas ta de längsta och krångligaste vägarna. Om man är ute och springer med Jesper och låter honom bestämma rundan, blir det alltid längre än man tänkt sig. Han tror sig alltid veta vägen, men i 99 % av fallen visar det sig att han egentligen inte har någon aning. Det är tur att vi ska ha med oss kartor på resan, annars skulle vi lika gärna kunna hamna i Finland.

Som jag nämnt har Jesper ett förhållande med Sofia. Hittills har de inte varit utan varandra i mer än ett par dagar, men under resan måste Jesper klara sig utan Sofia i ca två veckor. Jag hoppas att han inte kommer längta alltför mycket, för jag tänker inte agera ersättare till Sofia.

Visst kommer det uppstå problem under resan, men jag är övertygad om att Jesper kommer klara av det, en bättre medarbetare får man leta efter…

// Daniel

Daniel Karl Jonsson, av sina vänner endast kallad ”Jonsson” är Nackas tävlingsmänniska nummer 1.

Daniel växte upp i en elitidrottande miljö i Älta, Nacka kommun och blev tidigt uppfostrad att det viktigaste som finns, det är att vinna. En andra plats, den är lika med en förlust. Med en morbror som var världens bästa orienterare på 90-talet har Daniel minst sagt vinnarinstinkten och kämparandan i blodet. Daniel är ingen typisk stadsbo, han hatar stadens betong och trivs betydligt bättre i skogen, inget går upp mot en löptur i Hellasgårdens terrängspår.

Daniel har testat på en mängd olika sporter men fastnade tidigt för löpningen. Han visade sig här vara en fantastisk talang. Mellan åren 2001-2005 vann Daniel Lidingöloppet, alltså 5 segrar i rad(!). Han vann sedan nästan allt som gick att vinna inom friidrotten och terränglöpningen och var överlägsen de flesta konkurrenterna i hela landet. Men när Daniel var tretton år började problemen hopa sig. Han åkte på skada efter skada och var borta helt från tävlandet i tre-fyra år innan han säsongen 2010 började få bukt med problemen och på hösten började på löpargymnasiet i Sollentuna tillsammans med mig. Daniel är nu på god väg att ännu en gång nå den absoluta Sverigeeliten och med sin stora vinnarskalle lär det knappast dröja länge till.

Daniel gick grundskolan hemma i Nacka men började i sexan på Engelska skolan där han fyra år senare gick ut med toppbetyg. Daniel tillhörde skolans bästa i samtliga ämnen. Daniel fick också ta emot ett särskilt pris från skolledningen, ”approach to learning” för att ha varit en sådan fin elev och medmänniska.

Daniel är extremt välbyggd, 189 cm lång och mycket muskulös. Det är få tjejer som inte faller när han drar av sig tröjan och visar sin tvättbräda.

Han har en mycket hög fysisk kapacitet med en stor råstyrka och imponerande tryck i steget i tuff terräng. Ju mer kuperat, destå snabbare springer han trots sin stora kropp. Den mentala styrkan är inte sämre, att projektet ska misslyckas… det finns inte på kartan för Daniel.  Allt detta bäddar för att vi ska lyckas genomföra projektet på ett klanderfritt sätt, men… även solen har sina fläckar.

Ett av Daniels kännetecken till vardags är att han kan vara ofantligt seg. När Daniel ska göra saker, spelar ingen roll om det är att tvåla in sig i duschen eller bre smör på mackan så går det i slow motion. Vi får hoppas att han ser till att skärpa sig så att vi kan hålla tidsplanen!

Ett annat problem är att Daniel är väldigt morgontrött. Man kan lugnt kalla honom för en klassisk kvällsmänniska. Detta leder till att om Daniel behöver gå upp tidigt så kan han bli ganska butter, jag får alltså se till att verkligen vara extra snäll med honom på mornarna.

”Jag älskar att springa men hatar att gå” brukar man kunna höra Jonsson säga. Låt oss hoppas att benen bär och kan hålla uppe tempot den 8mil långa vandringen i den Norska fjällvärlden.

Jag har tidigare nämnt att Daniel inte är en typisk stadsbo. Men han är heller ingen som gillar att få för mycket smuts under naglarna. När vi för några veckor sedan fick en vattenskada på internatet så att man var tvungen att stänga av vattnet och toaletterna. Då lämnade Daniel skutan och åkte hem. ”jag tänker inte sitta på nån jäkla bajamaja” sa han, hoppas han ser fram emot att bajsa i skogen säger jag.

Men trots det senast nämnda är jag är fullständigt övertygad om att Daniel kommer klara av utmaningen, och jag ser fram emot vår gememma resa mot toppen.

JonssonBokefors-Challenge

I juni månad ska vi cykla de dryga 75 milen från Stockholm till Kongsberg, väster om Oslo. Därifrån ska vi sedan börja vår vandring till den 1883m höga Gaustatoppen, som är slutmålet. Detta gör vi till förmån för cancerfonden, genom att göra en insamling där vi vänder oss till både privatpersoner och företag.

Vi är två killarsom går andra året på Löpargymnasiet i Sollentuna, Stockholm. Där studerar vi för att kunna kombinera studier med elitsatsning. Vi tillhör båda Sverigetoppen för vår ålder och har både SM-guld och Lidingöloppssegrar i bagaget. Den här resan gör vi som vårt projektarbete på gymnasiet.

Idén om detta projekt växte fram vintern 2010, då vi tillsammans ville göra en krävande utmaning. Våra första tankar var att lämna Sveriges gränser och bestiga ett berg. Det naturliga valet blev Norge då avståndet var rimligt.

Projektet låg sedan på is till hösten 2011, då tankarna om utmaningen väcktes på nytt. Vi kontaktade då skolledning för att se om det var möjligt att få genomföra det. Efter vissa tveksamheter godkände skolchefen projektet och vi kunde sätta igång med arbetet.

Sedan september har vi arbetat stenhårt med projektet. I december månad tog vi kontakt med Cancerfonden som möjlig donationstagare. Vi ville att syftet med resan skulle vara att samla in pengar till välgörande ändamål. Vi valde att vända oss till just Cancerfonden eftersom vi anser att det arbete som de gör och de mål som de strävar efter verkligen gör skillnad. Det är en mycket väl fungerande organisation, som visar tacksamhet för varje gåva och som gör bästa möjliga med sina resurser.