Jaaaaaa, slottsprintern gick väl sådär. Jönsson hade ju riktig otur och skadade sig men Theodor

Pettersson behöll ju Sveriges heder med sin andra plats.

Förövrigt kanske ni undrar varför vi som elitsatsande löpare valde cykel och vandring till toppen. Jo av den enkla anledning att:

1. Med cykel har man möjlighet att färdas betydligt längre

2. Man har möjlighet att få med sig mer packning

3. Vi riskerar inte att få hela säsongen förstörd pga. en skada

Dessutom är det kul att testa en annan sport, och vem vet, kanske slänger vi av oss ryggsäckarna vid foten av berget och springer upp!?

Våra cykelmeriter är mycket begränsade, jag var med i ett cykellopp vid elva års ålder som var 7,5mil, ganska långt vid den åldern. Jag klarade (med mycket vilja) av loppet men var fullständigt slut när jag kom imål. Nästa långcykling kom sommaren 2008 då jag cyklade de 16milen till min sommarstuga i dalarna. Samma sträcka som vi kommer behöva hålla per dag i en vecka..... I övrigt har jag kört ett antal cykelpass de senaste åren som träning. I höstas blev det många intervallpass och en del längre cyklingar 4-6mil. Daniel är om möjligt än mer omeriterad än jag. Även han har tränat mycket cykel under höst och vinter men då främst intervaller, långpassen saknar han vilket kommer bli en utmaning. Att cykla så långt som vi kommer göra i juni har ingen av oss varit i närheten av....

Själv körde jag ett distanspass på cykel 1h nere i gymmet tidigare ikväll, nu blir det käk och sänggång hörs!

(Bilden är från förra året på treornas studentskiva, discotema......Det flyter på nu!)