Dags att ge sig av tillbaka till löp. Måste säga att jag är minst sagt resvan, man blir snabbt det som pendlade på både gott och ont.

Imorse körde jag ett längre distanspass med klubben, ja okej jag erkänner. Vi hamnade mitt i skogen, kom fram på ett kalhygge följde skogsmaskinernas leriga spår och efter att ha tagit oss över en leråker vägde dojorna i runda slängar 15kg.
Ett helt vanligt distanspass för mig alltså men Johan och Anton var nog lite chockade.
Jaja tidsgränsen höll jag iallafall och efter passet drog familjen upp till Dalarna för att överraska mormor. Hon fyller 70 år och blev minst sagt överraskad men glad när vi stod utanför dörrposten. Så nu är vägen till löp lång men tillsist ska jag väll komma fram iallafall!